Efter över ett års roddande så sammanstrålar Skanker med Sega Gubben percussionist i Storskogen. Vi träffas upp på Öland Roots & slår oss ner vid havet. Sega Gubben eller Johan, som han heter, är noga med att poängtera att detta inte är något försök till att berätta hela den svenska reggaehistorian utan att detta är en högst personlig historia. Men för Skanker blir de ändå en pusselbit till av den svenska reggaehistorien.

T

Sega Gubben påbörjar sitt berättande mer som en saga, Skanker lutar sig tillbaka & lyssnar!

”Det känns som en saga som Jonis sjöng igår i Alvaret, morgondagen är ett mysterium och dagen blir en saga. Som sextonåring kom jag från Californien året var 1974 och Peps hade släppt ”Hög Standard” som var den första reggaeskivan i Sverige på riktigt. Då hade de hållit på ett par år & försökt få till det. Knäcka koden, och det var tufft för det var ett väldigt annorlunda sätt, ett synkoperat sätt att förhålla sig till rytmen & grundbeatet”.

Sega gubben berättar vidare att han alltid varit mycket musikfrälst & växte upp med en sedermera stor musiker Jonas Hellborg men som alltid höll sig till jazzen & som sedan blev en av Sveriges största jazzmusiker. Tidigt kom Jonas med rockplattor som verkligen var revolutionerade men Sega gubben kände aldrig det, hittade aldrig de där! Sega gubben hängde mycket med jazzmusiker men insåg att det inte fanns den där känslan inom de musikkretsarna som han letade efter. Utan det var när Bob Marley i början av 80-talet som Sega gubben förstod vad han letat efter! Bob Marley förmedlade saker som inte gick att ta miste om, han var en stor profet!

”Tillbaka till sagan & året var 1974 när jag som sagt kom tillbaka från Californien som utbytesstudent. Det som fanns i Lund då när Peps lämnat Blodsbandet var Rotpuls. Rotpuls är barnkammaren till svensk reggae, de måste det vara! Rotpuls släppte två plattor & på den tiden var det ju så att man fick kämpa, kämpa, kämpa & sen fick man skivkontrakt. Då fick man möjligheten att gå in i en studio men det var enorma kostnader för att spela in. Rotpuls kämpade & släppte två skivor, köpte en buss & turnerade Sverige upp & ner ett par gånger med sin gamla buss! Älgen minns jag att den hette, den gick på snedden hela tiden. Men framgången är mycket svår att ta, när dom fick framgång & skivkontrakt med Amalthea så splittrades Rotpuls då det var sådana slitningar inom gruppen.

 

Ett annat mycket betydelsefullt band i Malmö var under denna tid Bag Of Rytm. När Rotpuls splittrades blev jag mycket god vän med basisten, gitarristen & framförallt percussionisten Kader Bakhti. Kader hade kommit från Algeriet & kommer från Saharas första oas & vuxit upp med dom svarta & kunde trummrytmer vi liksom inte känt på alls. Kader var väldigt tongivande i tidig reggae & han skapade sitt band under 80-talet som jag blev med i & blev percussionist när deras ordinarie lämnade. Alia Nord Express är en helt okänd grupp men när vi spelade förband åt Ijahman Levi till exempel på Smålands nation blev de våra största fan för vi lät så bra! Under den här tiden fanns det inget organiserat men i Lund hade vi en stadig publik. Lund var Skånes reggaecenter på den tiden. Detta var innan Malmö blommade upp med Kulturbolaget & Tobbe som såg till att folk började umgås över alla gränser & skapade Malmö-stämmningen som idag är enorm. 

När jag fick komma med i Alia Nord Express så lärde jag mig percussionlir & trummrytmer. Jag hade ju spelat mycket trummor för vi hade ju en förening i Lund som hette Lilla verkstaden där vi repade. Alia Nord Express släppte en skiva ”Arab Funk”, tror jag. Men Kadde hade så höga krav på sig så det var svårt liksom. Men hela 80-talet hade jag suttit i studion som då ägdes av Jonas Hellborg & Day Eight music som han satt ihop med, en mirakelman i Växsjö som hade en studio som hette Starek, Shander som var en enorm begåvning inom elektronik & kunde allt i gamla studiobord. Så vi åkte över till London & köpte ett gammalt neve bord, ett begrepp inom studiovärlden. Så körde vi upp allt till Shander i Växsjö så fick han skruva & löda ihop de som lät förjävligt. Det enda sättet var att skaffa sig egna grejer. Då det var jättesvårt att få skivkontrakt & även om man fick det var det inte säkert satsade på en utan då var man kanske med på en lista av tio & så fick man avancera upp. Ju högre man kom desto mer studiotid fick man. Studiotid kostade liksom tusen kronor i timmen. Bara två-tumsbanden på bandarna gick på 800 spänn styck & det var bara en halvtimme. De var helt andra kostnader, de var en helt annan situation.

Men så iallfall så gick åren och 80-talet kom in på 90-tal. Mitt nästa band var Remnents, ett band som var baserat inne på Christiania & som leddes av en sångare som hette Iyipo. En riktig rasta från Jamaica, två meter lång & helt underbar. Då träffade jag Patrik, Basetrick kallade vi honom för & framför allt Patrik Sandberg som jag sedan hade nästa band tillsammans med Universal Man. Där hade vi en sångare från Uruguay, Apagon som sjöng & gjorde några riktigt fina spelningar i Malmö. Apagon kom med färdigt material han var redan en stor stjärna i Latinamerika. Så han sjöng på spanska & vi fattade ingenting. Men han hade sån output & han tog publiken så proffsigt så alla var uppe & hoppade, tyckte de var skitkul! Men han kunde inte stanna pga uppehållstillstånd. Vi försökte böka med invandrarverket, så han var där i två vändor innan vi fick ge upp!

Sen hade vi Universal Man i ett par år där på slutet av 90-talet & vi spelade mycket i Malmö & Skåne innan de upplöstes. Då hade jag träffat Peps percussionist, för han spelade trummor hos oss Peter Martin. Han var en stor trummis när han kom från England till Sverige. Men då Peps redan hade Bosse Skoglund så fanns det inget utrymme för honom att spela trummor hos Peps så han spelade percussion. De var han som visade & lärde mig några enkla saker. Med det har jag liksom byggt hela min percussionkunskap på. Det är bara några enkla grejer på percussion som gäller. Nu försöker jag förmedla det vidare!”

Nu har vi kommit till slutet av 90-talet, början av 2000-talet!

Sega gubben har massa mer att berätta! Vill du höra hans historia när han drog till Jamaica & hängde uppe i bergen i Montego Bay & upplevde rastafari, nyabinghi & sammankomster!

Eller om hur han fick en uppenbarelse på Atlanten? Självklart även mer om banden han varit & är aktiv i!

Del 2 kommer inom kort! 

 

Lämna en kommentar

Kommentarer