Skanker.se’s nya skribent Citty Costas presenterar sig och passar även på att tipsa om två relativt nya släpp, den ena artisten går inom någon slags future r’n’b-genre och de andra inom renodlad svensk hiphop i klassiskt, men ändå modernt(?), stukAv: Citty Costas


Jag var 6 år gammal när min mamma köpte en professionell kamera till mig. Jag fick den om jag lovade på hedersord och samvete att vara försiktig med den. Nu har det gått 21 år sen dess, och min mamma köpte en ny kamera till mig senast för snart tre (3) år sedan i present, efter att jag råkat lägga min senaste systemkamera i mikrovågsugnen.

Jag heter då alltså Citty Costas, är 27 år gammal och kommer från Hägerstensåsen Hills i Stockholm – där jag är born and raised... Ja – alltså sedan 10 år tillbaka. Innan dess bodde jag i Sollentuna.

Jag började plugga musik i årskurs 4 och blev rekommenderad till att söka vidare till Kungliga Musikhögskolan (förutsatt att jag även hade valt gått musik på gymnasiet då, det vill säga, vilket jag hade om jag hade gått klart i musikklasserna) men lyckades faila typ sista halvåret och fick byta till kommunal skola där jag gick klart årskurs 9. Failade även där och fick gå sommarskola vilket innebar att jag gick upp klockan 08:20, när första lektionen började, kom en kvart för sent (bodde nära skolan), sov mig igenom de resterande timmarna och efter sista lektionen så gick läraren igenom allt med mig i 5-10 minuter och sedan skrev jag godkänt på alla prov p.g.a mina inbyggda skills… Eller något.

Nåväl. Jag kommer då främst att skriva om svensk hiphop här på Skanker. Jag är utbildad i media- och mediekommunikation på Rudbecksskolan i Sollentuna, när jag var 18 år startade jag den enskilda firman ”Catch The Moment” och började direkt att jobba som professionell fotograf – blev sedan anställd (inte som mingelfotograf) av Stockholms Finest dagen efter studenten – jobbade där, heltid och mycket, mycket, mer, i typ sex (6) år – blev rekryterad av Nyheter24, jobbade där tills jag var klar där, startade klädmärket Borderline Baby, startade aktiebolaget Djungelriket AB och skrev i beskrivningen av bolaget att vi skulle pyssla med ”djungelsaker och annat” vilket resulterade i onlinemagasinet ”The High Issue” som även har haft två fester för dess läsare, på Spy Bar, och på den ena festen hade vi bokat bland andra Elliott Estated från Back2Back att spela vilket (drum’n’bass) är lite annorlunda för att vara Stureplan. Så det var kul. Mitt liv är kul. Mitt liv var kul. Allt var kul. Livet var livet och allt var nice. 

Sen minns jag inte riktigt vad som hände.

Men följ gärna mig och mitt arbete här på Skanker framöver. Detta gör ni nog enklast via att klicka på ”följ” på min Facebook-sida. Pallar inte ha en ”fanpage” – mina fans är bara o-fans hela tiden. Brukar stänga av kommentarsfältet på mina sociala medier, haha.. Och ja juste – på Instagram heter jag @cittycostas.

Apropå begåvade människor, hehe skämt-åsido, så vill jag passa på att lyfta fram en artist som släppte sin debutsingel med tillhörande musikvideo för ett par dagar sedan.

Artisten heter ”Luvenchy”, kallar sig Luna, och hennes första officiella låt heter ”Chill”. Luna är signad av skivbolaget 3 MILLION OR BETTER inc, förkortat ”3MOB”. Ni hittar artisten på Instagram under nickname @Luvenchy och på Spotify här.

skanker-bild-003-lunaBild via Lunas facebook

Låten, ”Chill”, är en rätt soft, men ändå dansant, slowtempo-låt som är lite svår att placera i ett fack. Jag vill nog påstå att det är en r’n’b-låt, men samtidigt så känns den för elektronisk för att vara r’n’b.. Och jag tycker mig höra house-ackord – men jag känner rent spontant att låten har ett för lågt BPM för att den ska kunna klassas som EDM. Eller vad tycker ni? Sedan så bryter man ju av med stråkar mot slutet av låten, vilket skapar en rätt dramatisk, filmisk, känsla och då ställer jag mig frågan – vill de att detta ska vara en kommersiell-låt? Är detta.. ”radiomusik”? Hm.. Kan man kalla detta för typ.. Future radio… bass? Nja, för någon bas hör jag knappt, det verkar som att man valt att hålla ett sound som går att spela med hög volym utan att det bullrar för mycket – perfekt i hemmet, eller i bilen typ? Så, future radio and slow tempo house. Perfekt. Det blir ett bra namn på en genre som inte finns ännu. *Nöjd*.

skanker-bild-002-rip

En annan låt jag vill tipsa om, som också är ett relativt nytt släpp, är ”Tills Livet Tar Slut” av Lavin och Leith. Jag älskar den här låten för att jag inte fattar någonting alls av texten, jag tror nog inte att den person som skrivit texten ens förstår själv vad han menar – men så, en dag, om ett tag typ, för mig i varje fall, så kommer den där polletten, som alltid trillar ner, att trilla ner, och så kommer jag att bara fatta vad det handlade om liksom. Lyssna på hela albumet här.

skanker-bild-004

Btw! Jag har gjort en redan rätt så grym spellista på Spotify som ni gärna får spana in och följa om ni vill.

En stor eloge till alla människor som orkar vara starka, och en stor eloge till alla som vågar visa sig svaga. Och jag lider med alla er som aldrig riktigt känner efter. Men jag är stolt över er, för att ni står ut med oss som krånglat med allt hela våra liv – tills man blev 27 år och insåg att det nog är just krångel man nog älskar mest i hela världen, utan strul – inget kul. Puss på er. ●

✉ citty@slaybae.co

Lämna en kommentar

Kommentarer