Hej!

Vill bara börja med att tacka för den fina responsen på detta ”veckans hiphop”-segment. Det gjorde mig verkligen glad! Och tack till er rappare som skrev och tipsade om er själva; vilken ynnest att få musik skickad direkt till sin inkorg!
Okej, vi kör väl igång med nästa artist! Min personliga favorit inom svensk hiphop, och dessutom vill jag tillägga att min C-uppsats kommer att handla om hans texter, bland annat. Mina damer och herrar; Erik Lundin!
Nu gäller det för er att plocka fram tålamodet och låta det hålla er i handen, för detta kommer vara ett nördinlägg. Om det förra inlägget, som rörde Skander, handlade om det vackra metaforiska språket, så handlar detta inlägget strikt om det språkliga. Vi lämnar alltså det hermeneutiska och ser på rimstrukturer och hur han vrider och vänder på språket. Det är självklart inte intressant för alla, men för språknördar är det godis! Jag är trots allt språkvetarstudent, så det är inte sista gången något sånt här dyker upp!

Jag kommer att lägga upp texten till första versen av ”De va blev så” som Erik släppte 2016. Jag kommer också att markera språkkonstruktioner som hänger ihop, inte nödvändigtvis rimmar på papper, utan att det fyller en slags ”jag-kliar-din-rygg-så-kliar-du-min”-funktion. Jag har strukit under de direkta rimmen, dock kan man inte färglägga de olika understrykningarna, så det får ni pussla ihop själva, vilket rim som hör ihop med det andra, det är faktiskt inte så lätt som man kan tro! Jag vill bara tilläga att jag tänkte göra samma textanalys fast om ”Abiat” istället, men den låten är över sex minuter lång och har ett väldigt högt tempo, så det får bli någon annan gång.

Texten följer nedan, och under texten kommer språket att analyseras! Let’s do this!

Men fan vad vet dom om

Beskeden, besluten

Rubriker och snuten

Besviken, beskjuten

Attacker, akuten

Beväpnad besvaring

Bevisning, bevakning

Begåvning, bening

Bestraffning, begravning

Djungeln, betongen

Spärren, perrongen

Hemlängtan speglad i parabolen balkongen

Brotten, ångern

Pliten, fången

Cellen, isolen

Förhören och sången

Farbrorn som langar

Flyktingar till grannar

Dom lämna allt dom hade men jag hoppas att dom stannar

Linjen, trakten

Självbildsslakten

Slaven, makten

Förstahandskontrakten

Förlusten, segern

Jag växte upp förtegen

För dum för att förstå att det aldrig handla om hedern

Morsan, farsan

Sonen där i spegeln

Den utbildade langarn, tjuven, svennen och negern

Okej, det är alltså hela den första versen till ”De ba blev så”. Låt oss behandla det första först, en riktig douchebag lägger märke till att jag färglagt rimmen ”men vad vet dom om….” till och med, men det är bara för tydlighetens skull. Man hade såklart kunnat fortsätta nedbrytningen av språket ytterligare, men det är ingen jävla doktorsavhandling trots allt! 🙂
Den röda färgläggningen visar ord använda som börjar på ”be-”, den är väldigt konsekvent i första versen och ger verkligen låten en jättefin sammansättning som lägger sig fint i örat men även är fin på pappret, utan att man nödvändigtvis kan sätta fingret på det direkt. Detta är en del av det geniala med Erik! Hans sätt att använda språket skiljer sig på ett så coolt sätt, för han arbetar så mycket i det tysta med språket. Men somliga skulle ändå argumentera för att det inte är speciellt diskret, utan ganska rätt på. Om vi går vidare då, och ser till de blåfärgade. Mhhm, som ni ser är nästan alla hans substantiv i bestämd form, och de som inte är substantiv i bestämd form rimmar, mer eller mindre, med varandra.

Nu bör det ju tilläggas att Erik verkligen inte är först med denna typen av textförfattande, det har funnits i många många år innan. Johan Runius, kan jag tipsa om. Han var aktiv under sent 1600-tal och tidigt 1700-tal (han dog 1713).
Nedan följer ett rim av Runius. Visan heter ”Rimdantz i fastlagen” och är från 1713. De två passagerna följer inte varandra men det är bara för att ni ska få en känsla av typen av rimstruktur.

”Giör icke jag hwar dag grift-skrift, gift-skrifter, ogifter?
Alt för trådt giör omöijeli godt. Förmågan, åhågan, kraft och saft tynes af, går i qwaf, förlöses, utlöses”.

Right? Visst finns rap-tendenser? Jaja, vi behöver inte gå in mer på det, även om det finns MASSOR att hämta från just Runius, kan rekommendera er textskrivare att kika på hans texter! Tänkte att vi någon annan dag kan behandla honom närmare, och dra paralleller till rapen lite mer konkret. Tillbaka till Erik!

Vad som gör Erik till en otrolig lyriker, är bortom mig. Som skribent sitter man i efterhand och gräver i spåren som lämnats, försöker skildra någon typ av mönster i dessa verk. Och det är så kul!

I alla fall, de orangefärgade slutleden i versen då. Består ju av ”-ing” samtliga. En kortare passage innan det återvänder till den blå färgen. Den orangea delen bryter av mönstret på ett mycket behagligt sätt. Detta är också något som gör Erik till (enligt mig) den bästa lyriker i Sverige just nu. Han vågar så himla mycket. Tycker HAN att det funkar så gör han det! Och sen har han verkligen ”det”. ”Det” som man bara behöver ha ibland. Timbuktu hyllade honom  på följande sätt:

”När jag hör Erik Lundin rappa tänker jag att han ekar mina känslor på ett mycket mer avancerat sätt än jag kan göra, så då kan jag lika gärna lyssna på honom” – Timbuktu

Nu ska jag släppa Erik och släppa analysen och försöka göra något av lördagen. Ni som inte är mätta på diverse metrik och versstrukturer kan jag rekommendera boken ”Svensk verslära” av Eva Lilja! Shotout till er textskrivare som vill bekanta er med hantverket bättre! Ha så kul! Trevlig helg önskar Skanker Crew!

Sina Sultani

Lämna en kommentar

Kommentarer