Wah, känns surrealistiskt att vara tillbaka ändå. En ocean av musik har ju släppts sen jag lade av. Det skapar nästan en ångestliknande känsla. Och för att inte inleda det första inlägget med alldeles för psykoanalytiska fördjupningar, väljer jag istället att pusha för en label som är relativt nystartad och uppvisat stark potential än så länge.

”333 Company”, grundat av bl.a. Carl Martinsson; mångsysslare och även manager till Kapten Röd, har startat en ny label med artister som Petrus och Joeelg. Dessa två unga killar har inte enorma mängder material ute, men det som finns förvarnar om en fin framtid för 333 själva samt den svenska hiphop-scenen.

”Tack men nej tack” av Petrus:

Med strax över 17 000 streams på Spotify är låten och Petrus själv fortfarande en underdog. Men låten är väldigt stark. Petrus har ett vackert old school-flow och låter det verkligen gå undan när han lägger rader. Det som utmärker Petrus mest är hans fonetiska kunskap (ja, era jävlar. Språkvetaren är tillbaka med språkvetenskaplig terminologi. Hoppas ni inte glömt). Det är inte lätt att skapa vackra fonetiska strukturer som gör lyssningen behaglig.

Tynger ner en som en belastning
Som dom drar i en, man blir elastisk
Jag och mina satt i samma båt, ni vill ba sitta i samma taxi
Finns det möjlighet att sätta sig?
Nej för jag har aldrig träffat dig
….
Dom jagar en tjugofyra sju
Har numret till min nya lur
Sett folk som börjat hänga utanför min nya lya nu
Sett samma folk i lägenheten
Frågat ”ska du hyra ut?”
Kan bara ge dig råd men dom är dyra nu

Riktigt klassiska bars. Betoningarna är fantastiska. Detta är hans sound. Att han lyckades finna det så tidigt är verkligen imponerande. Petrus har förvisso släppt en låt tillsammans med veteranen och Göteborgslegenden Roffe Ruff. Mentorerna är alltså starka, och det kan vara ett bidrag till den starka självsäkerhet Petrus har i sina rader. Det var en viktig ”tidig-låt” (min egen terminologi. Här får Lilja kliva undan). Han etablerade sitt språk snabbt. Han uppvisade goda rimtendenser av old school-stil och gjorde det snabbt. Jag har faktiskt saknat detta sound i svensk hiphop. Det är en bra kontrast till hans debut-låt:

”Spilld Mjölk” av Petrus:

Debut-låten på Spotify. Återigen. Rimmen. Låt mig lista mina favoriter från denna låt. De är löst ryckta ur sitt sammanhang och följer inte varandra. Kanske inte ens i kronologisk ordning. För att få en realistisk översyn på vad jag menar behöver ni självklart lyssna på låten. Detta är ett samspel mellan mig och dig. Den skriva texten är bara en liten del.

”Kronofogdsbreven dom damp ner, inga diamanter i munnen, de e ba tandsten”.
Detta är vad som kallas ett kluvet rim. damp ner-tandsten. Inget spektakulärt nytt förvisso, men en väldigt vacker rad. Här är inte rimtekniken det viktiga, utan det melankoliska och lite halvt äckliga. Det är en talande rad.

”Gör nederlag till framgång tills vi kolat, nu kan du komma ta en shot ur mina smilgropar” 
Det är ett fint sätt att säga att man är lycklig nu för tiden. Det är nog fint till den grad att jag önskade att jag hade kommit på den först. Jag hade dock förbrukat möjligheten vid ett fruktansvärt trvialt tillfälle.
”Hur mår du, Sina?”.
”Pfff. Hur jag mår? Bish, du kan ta en shot ur mina smilgropar”.
”….okej. Bra då alltså”.
För övrigt är raden också ett kluvet rim. Betoningen är VI kolat – SMILgropar. Enough.

”Strategi” av Joeelg

Jag älskar denna. Beatet börjar stenhårt. Hela första versen består av slutrim och en mörk röst. Klassiskt sätt att författa rap. Också en väldigt stark ”tidig-låt”. Det som förmodligen imponerar mest med dessa grabbar är hur duktiga de är på att måla upp bilder utan att klampa in på klichéer. Han liknar hela det strategiska planeringsarbetet mellan han och teamet vid ett klassiskt ”Riddarna runt runda bordet”-scenario.

Jag kan bannemig sätta min fula strandhatt på att man skulle få något ut av att analysera antalet stavelser och betoningar i denna låt. ”Men Sina för helvete, vilken fruktansvärt onödig studie. Vad skulle en sån studie ens kunna föra i bevis?”. Bra fråga – förmodligen ingenting, men studien kan ändå föra fram vilken oerhört hög standard debutrappare i Sverige har 2017/18. Eller nej, det går verkligen inte att föra något så enormt i bevis endast genom analys på en låt. Det vore att loska vetenskapen rätt i munnen, men om du skulle ta samtliga av Joeelg och Petrus låtar, och kanske 2000 andra debutlåtar 2018 och analysera dem ur ett rim- och betoningsperspektiv, då kan du möjligenhet föra NÅGOT i bevis.
Men inte en jävel kommer att betala dig för ett sådant arbete. Men jag lovar att jag hade läst din avhandling! Så; sno min idé för all del. Men skit samma.

Avslutningsvis vill jag också hylla låten för dess konsvekventa beat och tonläge. Det experimenterades inte med olika röster, toner eller beats. Ren rap, rätt in i din mammas öron! Osäker på om det är Hofmästarn själv som varit här och pillat, men jag är osäker. Big up till den som gjort den i alla fall!
Sina’s back on Skanker, baby! HA!

 

/ Sina Sultani

 

Lämna en kommentar

Kommentarer